Då var man igång igen :)
Hej kära blogg. Trodde inte jag glömt bort dig eller ?? neeej neeejj bara tagit lite uppehåll för att försöka prioritera skolan. (Gick sådär bra) Men men, det är över nu!(Var det någon mer än jag som tänkte på gyllentider där? Fina minnen) Nu ligger jag i ställer på olles gräs matta och njuter av solen. Jag kan inte säga att jag längtar tillbaka till skrivbordet där hemma. Jag ska inte göra som alla andra och sitta å klaga på att det är så torrt. Det e ju nu livet är som bäst. Sol å bad och söta flickor, som vanligt alldeles för lite men heeelt okej ändå. Allt är underbart, förutom en liten detalj. Jag har alltid skrytigt att jag har bästa gener i familjen Svensson. Inga glasögon, ingen besatthet av varken datorer, änglar eller jobb, inga mvg och ingen allregi. (var på mina bröder alltid hävdat att jag e köpt på ok..) men nu har jag helt plötsligt gått och blivit svin allärgisk. Visst jag har varit lite små allärgisk hela mitt liv, men detta jag upplever nu e helt galet. Hela jag känns som en liten upp svullen boll. (en äcklig boll kan till läggas) Nog med klagande för i dag.
Det är hur skönt som helst att vara hemma, alldeles för länge har jag längtat bort från stan. Jag passar inte riktigt i stor stan Göteborg . Jag saknar att gå och ströva i skogen, Att åka och fiska med kusinen, Spela boll vid conti, bada in en kall liten insjö och helt enkelt vara hemma. Göteborg sägs iof vara en fin stad och ja det kanske stämmer. Men en stad är inget för en lite lantpojke sin helst bara vill ligga i en hänga matta och pilla sig i navlen.
